Snart

Soon sweetie darlings får jag träffa er!

Fast först måste jag sova. Ska ju jobba imorgon och gå på kurs. Det kommer någon föreläsare och ska prata med oss om kundbemötande. Får se hur det blir. Visst kan man alltid förbättra sig, men jag känner nog att jag ändå är hyfsat trevlig mot kunderna faktiskt. Betyder i vilket fall som helst att jag inte behöver jobba i två timmar och kan sitta och lyssna och dricka te och äta smörgås. Inte helt fel faktiskt.

Imorgon kommer pappa att få en sån där morfinpump så han kan dosera sin smärtlindring själv och inte pendla mellan smärtlindrad till jätteont. Han vill egentligen inte ha en, men sjuksköterskorna tjatade på honom så han gav efter till slut. Jag sa att han kan ju testa och fungerar det inte så får de ta bort den igen. Det som är dumt är att han blir mindre rörlig med slangar som hänger. Han vänder sig hela varv ibland nu för att lägga sig på mage och de olika sidorna, sedan kommer han inte kunna göra det på samma sätt. Just nu håller han på att prata om varför han inte gjorde så då för då hade det kanske inte varit si nu och mamma pratar om tiden som ska komma. Själv försöker jag övertyga dem om att man kan inte gör aå mycket åt vare sig saker som har varit eller framtiden utan man får försöka leva här och nu, men det går visst inte riktigt in. Jag gör väl precis som de gör ibland också, men jag försöker åtminstone att inte tänka så mycket bakåt eller framåt. Mitt i allt jobbigt så är det nog ändå lite nyttigt för min inre planerare att ta en paus och inte tänka så mycket utan att bara vara, för jag kan inte göra så mycket annat. Likom kapitulera för mig själv.