Jag vet inte hur länge jag orkar det här. Vad fan ska man göra när en förälder ber om hjälp att få sluta leva? Jag vill inte att han ska dö, samtidigt så vill jag bara att det ska ta slut så han slipper lida. Visst skulle någon av oss kunna hitta något sätt att få slut på det hela, men det är ju inte tillåtet i det här landet så om man blir upptäckt så är det vi som får sota för det resten av livet genom att inte få jobb, inte kunna köpa hus och sånt. Det går ju liksom inte. Jag älskar honom, men jag kan inte ge mitt framtida liv för att han ska få sluta sitt. Det finns folk som kan det, men det kan inte jag. Det är helt sjukt, men det får mig att känna mig dålig och självisk fast jag vet att han inte tänkt igenom det hela på det sättet och inte förstår konsekvenserna av det han frågar om.
Varför ska livet vara så svårt jämt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Usch. :( Jag kan inte tänka mig en svårare situation än den, vännen, och det gör ont i hela mig att du behöver ställas inför den. Men naturligtvis tänker du rätt som du gör, nog förstår jag att du vill att han ska få sluta lida men inte är det värt att uppoffra stora delar av din framtid för. Tyvärr. Det är fan helt åt helvete att man ska behöva göra ett val mellan de två sakerna dock... Och som vanligt kan jag inte göra något annat än att påminna dig om att jag finns här för dig och tänker på dig. Oändligt med kramar!
Kalle är en klok människa och jag håller med om allt han säger. Önskar jag kunde göra något för att lätta din smärta.....
Kärlek och tankar till dig...
Kram/Eve
:'( har inte ord till vad jag vill saga dig. Onskar jag kunde gora mer for dig.
ursaktar for att jag inte kan skriva med de 3 sista bokstaverna.
Tanker pa er manga kamar Ida
Skicka en kommentar