Idag log han för första gången på länge. Pontus var på bilskolan idag och läraren tyckte att han var redo att köra upp, så han har fått tid den 4:e april tidigt på morgonen. När Pontus berättade det så blev pappa jätteglad, han log och såg ut som om han funderade över något. Han verkar något piggare idag än igår, då var det inte kul. Inte kul alls.
Idag blev jag tillfrågad om jag ville åka och jobba med uppbyggandet av det nya varuhuset i Skövde och det ville jag såklart. Tror det kan bli roligt. Dessutom så ska Jennys och Pers lilla barn titta ut där nån gång, så det kan vara kul att vara i närheten då. Kanske dumt att planera något så långt i framtiden, men jag måste. Som jag sa till Kalle igår, jag måste känna att i alla fall jag lever.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ett leende är bra. Tänker på dig. Ingen rolig tid i ditt liv just nu. men du har rätt inställning! glöm inte att livet går vidare och att du lever och ska fortsätta leva. Håller tummarna för Pontus. Hälsa honom lycka till. Och stora kramar till er alla i familjen. Hang in there!
Mmm, det måste du faktiskt. Och ett leende är väldigt bra och det gjorde mig glad att läsa om. Hoppas det går fint för Pontus på hans uppkörning (det gör det säkert, det är på min födelsedag så jag bestämmer!). Jättekramar till er allesammans. Och grattis till erbjudandet i Skövde (även om jag blev tvungen att kolla var sjuttsingen Skövde ligger, jag och geografi alltså...).
*håller om* Min Em! Hörs på telefon snart igen... *mera kramar*
Var skönt att läsa om leendet. Håller alla tummar och ett lycka till för Pontus uppkörning. Ni är i mina tankar. Många kramar till er. Ida
Skicka en kommentar