Det har varit en rätt så jobbig natt. Pappa har en sån där luftmadrass som ska göra att han inte får liggsår. En fläkt blåser in luft hela tiden och det låter rätt mycket, men min mamma har försökt sova i rummet ändå. Man kan trycka på en knapp så blåses det in mer luft så madrassen blir hård i 30 minuter för att man ska kunna vända på honom eller byta lakan, sedan går den automatiskt tillbaka till läget den ska vara i. Nu har han fått för sig att madrassen ska vara hård så han tvingar mamma att trycka på den där knappen en gång i halvtimmen och då låter fläkten ännu mer så hon får inte sova alls. Idag när jag gick upp och duschade vid halv fem så var hon helt utom sig och visste inte vad hon skulle göra. Så jag har sjukanmält mig och stoppat henne i säng, så får jag vakta honom. Jag håller på att bli förkyld, så jag var tveksam till att gå ändå. Det dumma är att jag inte har numret som man ska ringa till för att sjukanmäla mig. Tidigare har jag ju ringt direkt till kassaledaren. Har försökt ringa min kollega, en fick bara mobilsvar. Antingen ringer det någon snart och undrar var sjutton jag är eller så får jag försöka ringa vid sju igen då jag vet att kassaledaren ska börja jobba för det numret har jag i alla fall. Känns ju jättedumt att bara inte dyka upp, men det får bli så. Min familj är viktigare än jobbet även om personalchefen inte verkar tycka det. När jag sa att jag eventellt tänkte ta ut närståendepenningsdagar så frågade han om jag tänkte vara ledig hela tiden. Jag svarade att det trodde jag inte, men kanske någon dag här och där och då tyckte han att nån dag här och där kunde vara ok, fast han sa det på ett sånt sätt att det lät som om han tillät att jag var ledig ibland. Faktum är att det bestämmer inte han. Jag har rätt att vara hemma i 60 dagar på raken om jag vill för att ta hand om min pappa och han kan inte säga någonting alls om det. Han har inte med det att göra. Det är ju inte som att företaget behöver betala mig utan det gör försäkringskassan.
Får försöka hitta på något att roa mig med nu här på morgonen. Kanske titta på nån film, fast jag tror att mina hörlurar ligger uppe i rummet där mamma sover, men om jag har på låg volym så kanske jag inte stör pappa så mycket. Datorn står nämligen i arbetsrummet där han ligger, vilket är rätt praktiskt, för då kan jag passa honom samtidigt som jag kan göra andra saker också. Mahjong är en stor del av min vardag nuförtiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej Em!
den personalchefen verkar mest tänka på jobbet självklart att familjen är viktigare. hur tänker folk ibland 'suck'. Ta hand om dig min vän. Kramar till did och din familj. Ida
Ibland tycks folk bara helt enkelt inte fatta.. Förstår om det känns som om du inte orkar tjaffsa mera om arbetstiden, men ge inte efter.. stå på dig. Du gjorde klart från början att du inte ville gå ner i arbetstid och då ska det inte knyckas en halvtimme per dag för dig..
Dessutom är det precis som du säger med närståendepenningsdagar.. det är din rätt och vad han tycker och tänker ska du strunta i. Din platschef har skyldighet att låta dig vara ledig 60 dagar i följd om det är det som är det bästa alternativet för dig och din familj.. Han kan inte neka dig det. Det är du som är snäll mot honom om du inte tänker ta ut alla dagarna och endast lägga in någon dag ledigt här och där.. Om jag känner dig rätt, kommer du säkert också att fösöka anpassa det lite till hur läget är på arbetsplatsen, så att du inte gör det allt för olämpligt för de andra med din frånvaro.
Tänkte egentligen bara titta in här.. några dagar före påsk och passa på att önska dig och din familj en riktigt glad påsk!
Sköt om dig väl.. många kramisar...
*kramar om min Em*
Tetris är också ganska bra som tidsfördriv/hålla de värsta tankarna borta......
Klappar mjukt din kind och blänger åt din chefs håll...
Kram/Eve
Skicka en kommentar