The words of Carro

Det här som kommer nu har inte jag skrivit. Allt är helt och hållet stulet av min kompis Carro, men jag tyckte att det var så fint att jag ville dela med mig av det till er.

"Böcker...Känslan när man ser en bok, fyller ens tankar omedelbart, är det en bra bok, jag tror den är dålig. Jag tror att den är fylld av kärleksdravel som inte leder någon vart. Den boken verkar mystisk, jag kommer nog aldrig förstå den, även fjärde gången jag läser den och inser att huvudrollen innehavs av en hund och inte en pojke som jag trodde de tre första gångerna.

En bok kan lukta på olika sätt, den där familjära doften av ens egna böcker som har levt med en i ett par veckor, flera månader, flera år. Den där som har en oboyfläck mitt på ordet magi, den som håller på att tappa sida 28,29, 60 och 61 för det var de som råkade bli blöta när man låg i badet, eller de där böckerna man fick, som levt ett liv hos någon annan i ett decennie innan de kom in i ens eget liv, de luktar inte helt rätt, men man vill förlåta böckerna för att de har ett fint innehåll, fastän de stinker. Det är inte deras fel. De nya böckernas doft. Intetsägande NYlukt som är öppet för att blanda sig med de bekväma böckerna i hyllan. Hoppas att de kommer trivas, att de kommer hålla mer än vad jag förtjänar för jag sliter dem väl, ju bättre bok desto mer finns mina små avtryck, DET ÄR MIN BOK, rör inte min kompis, du får låna den. Men du måste behandla den som av renaste bladguld.

Framsidan. Jag kan inte hjälpa det, jag är ytlig, jag gillar att bli bländad av en fin framsida. Många böcker har gjort mig besvikna när de, med sminkat yttre, har visat ett tråkigt och intetsägande innehåll. Fler böcker har visat upp böckernas blonda-, silikonbröstliknande skal men haft ett innehåll som berikat inte bara mitt liv utan andras i min närhet med sin blotta närvaro i MINA tankar. Relieftryck på omslaget, inte bara ögonen ska frestas, utan även känseln att röra vid den. Som om det är min och bokens hemlighet att jag känner bokstäverna under fingrarna, jag kan skydda den från att andra tafsar på den.

Vissa böcker har stora vågor mitt på en sida, det är när tårar har droppat ner på sidan i en känsloladdad scen, men skratten som är så många fler, leenden som man visat bara för boken, de syns inte ett spår av, de får man komma ihåg när man läser den igen. Pirret i magen när man slår upp en ny bok som man aldrig förut läst och man har en förväntning, så många intryck innan läsandet börjar. Jag har blivit kär, blänkande, fina, glittrande, skimrande böcker har kommit till mig. Bara mig, mina böcker. Jag har dessa fina omslag, deras olika tyngd, så svårt att veta vem jag ska börja lära känna närmare. Fast innerst inne vet man vilken som redan innan är ens favorit, som man vill börja med. Låtsas stå i valet och kvalet är bara för att inte såra de andra böckernas känslor. Det är den jag ska låsa in mig i badrummet med nu och ta ett långt bad. Hoppas att jag inte råkar doppa ner den bara. Det har hänt förut.

JAY FÖR NYA BÖCKER"

Visst var det fint skrivet?