Go team me!

(Jag är lat. Skrev detta på BF och nu klistrar jag in det här också.)

Blev en "intressant" första dag som ansvarig för kundservice. Min kollega hade glömt att göra och skicka en rapport som ska göras 15:e och siste i varje månad så självklart hojtade huvudkontoret om det igår. Jag var ledig då så en kollega försökte med hjälp en en på huvudkontoret göra det, men de strulade till det nåt så in i norden, så i morse när jag kom möttes jag av lappar med att det måste göras omedelbart. JÄTTEVIKTIGT!!! Problemet var att de som försökte igår fick upp ett felmeddelande som jag vet alltid kommer upp. Det är liksom ingen fara utan bara att klicka bort. De blev rädda och stängde ner allt, men systemet är inte gjort för att avbrytas så jag kunde inte börja om. Jag hade inte rapporten, han på huvudkontoret hade inte rapporten utan den hängde ute i rymden någonstans emellan. Jag höll på en stor del av dagen att försöka jaga rätt på en lösning. Till slut kom jag inte längre, men det löste sig till slut. Rapporten kom till rätta och han på andra sidan godkände rubbet utan granskning för att lösa det den här gången. Nu ska jag bara lista ut hur jag ska göra dokumentet som rapporterar till min chef, sedan är det klart. Go team me!

Från att i morse nästan börjat lipa för jag var rätt uppgiven så känner jag att jag nog är rätt så bra och även om det bara gått en dag så känns det som om folk behandlar mig annorlunda. Jag känner att jag har mer respekt. Kanske är det jag som sträckt lite på mig och utstrålar mer pondus eller så är det inbillning. Jag vet inte. En kollega kommenterade att jag såg annorlunda ut. Hon visste inte om det var den nya jobbtröjan eller om det var något annat för hon kund inte riktigt sätta fingret på det. Något var bara annorlunda.

Jag tror det kan bli bra. Dessutom har jag städat kontoret och slängt saker igen och det gör mig ju alltid glad. Kasta gammalt krafs är en av mina favorithobbies.