Diverse uppdatering

Jag har blivit lite bekväm med att jag pratar med Eve i alla fall en gång i veckan. Förut kändes det som att jag behövde skriva här så att ni alla hade koll på mig, men på något konstigt sätt så verkar min hjärna tro att bara för att jag talat om något för Evelina så vet alla ni andra det också. Jag använder ju Facebook lite mer nu, så helt ovetande är ni kanske inte, men jag gör en sammanfattning av senaste tiden.

Jobb.
Går ok. Jag trivs hyfsat. Lite frustrationsmoment, men mindre än det brukar vara. Fick ett utbrott på BF där jag vräkte ur mig all ilska över hur knäppa kunder jag har och så gick det över. Jag jobbar nästan alltid till mellan halv sju och sju just nu så det känns som om jag inte riktigt har så mycket tid till ett liv utanför jobbet. Jag har ju sovmornar istället, men de kan jag ju inte utnyttja till att träffa folk eller att gå i affärer, vilket är lite synd. Jag är ledig på måndagar, men då tvättar jag, uträttar akutärenden och har scoutmöte. Slutar varannan tisdag kl 15, men då tränar jag. blir inte så mycket tid över.

Familjen.
Min bror har mått dåligt ett tag. Hur det är just nu vet jag inte, för det är svårt att få några svar ur honom. Min mamma och jag var i Stockholm förra helgen. Blev väl inte en helt lyhckad resa för jag var på så dåligt humör hela helgen. Visade sig vara pms from hell, så förhoppningsvis står vi ut med varandra på NZ

NyaZeeland
Jag åker 12 november och kommer hem 7 december, så det är inte långt kvar. Från att ha haft spikade planer så har vi mer och mer övergått till "det löser sig när vi är där". Jag har varit orolig över att jag inte skulle ha fått ihop tillräckligt med pengar för att klara mig när jag är där, men det verkar kanske gå ihop sig. Boende är billigare än jag trodde. Bensinen ligger på ca 10kr/l. Just nu har jag svårt att tänka på annat än NZ och att prata om annat.

Scouting
Planerandet av det där enorma scoutlägret nästa sommar har varit väldigt rörigt och oklart och jag har haft allvarliga funderingar på att hoppa av, men jag har gett det en sista chans, Nu ska jag börja jobba med en som verkar väldigt vettig och som jag känner till lite sedan innan. Min vanliga scoutverksamhet rullar på ok. Vi hade stadsorientering förra veckan som innebara att ledarna kunde sita på ett café och dricka latte medan barnen virrade runt och löste uppgifter ute i kylan. Bästa mötet på länge. ;)

Träning
Jag har lite knepigt schema på jobbet, men varannan tisdag så åker jag iväg till Skatås motionscentral och löptränar med Anna och Eva. Det går framåt och jag känner att jag faktiskt blir bättre och bättre och hur vissa muskler som det sträckt i nu inte gör ont längre. Det dumma är att jag nu går upp i vikt istället. Kan ju bero på att jag tyckt att det varit för kallt för att cykla till jobbet så jag rör mig inte lika mycket längre. Ligger i alla fall mer än -10 kg sedan i våras och så länge jag gör det är det ok i alla fall. Ska försöka simma på onsdagar och springa hemma en gång i veckan nu för att röra på mig mer.

Vänner
Alltså vänner som inte är ni. Träffar ju Anna och Eva varannan vecka, Ulrica har varit på soff-och-te-träff hos mig. Suttit och bara pratat om allt möjligt i lugn och ro. I fredags var jag och tittade på et nya stallet. det var väldigt trevligt och det var många gosvänliga hästar där. Annars träffar jag Jenny och barnen ibland. Imorgon ska jag vara barnvakt ett tag åt Linnea. I veckan fick jag rycka ut med värktabletter och hundrastning lite akut innan jag började jobba och efter jobbet var det sällskap vid besök till vårdcentralen. Jenny har fått öroninflammation av något slag. Annars var det drama igår. Hennes bror Daniel, som är min scoutkollega och jobbkollega, var nära vän till den där soldaten som dog i Afghanistan. Aftonbladet och Expressen ringde och terroriserade honom igår. Aftonbladet ringde vid tolv på natten och ville ha en kommentar. http://www.expressen.se/nyheter/1.2177080/kenneth-wallin-dog-for-freden Daniel var inte på jobbet idag. Den enda tanke jag hade i huvudet när jag läste nyheten var "Tack och lov att han inte var där". Han skulle åkt en andra vända dit, men tackade till slut nej. Hade han tackat ja, så hade han med stor sannolikhet varit inblandad i det hela också för han som dog och Daniel var placerade i samma grupp förra gången och skulle nog blivit det nu också. Jag brukar säga att Daniel är min extralillebror, så jag känner mig lite tagen av det hela. Det kom lite för nära helt plötsligt.

Det där var lite av varje.