Jobbgnäll

En av mina kollegor har fått sparken. Anledningen hon uppgav för mig verkar aningen luddig och konstruerad, antingen av henne eller av cheferna. Det upptäcktes ju att en person stulit varor från butiken, men jag har inte upptäckt någon som slutat. Jag börjar lägga ihop två och två och jag vill verkligen inte misstänka henne om något sådant. Verkar ju skumt om det skulle komma så här två veckor efter. Det känns i alla fall inte kul, för hon är en av de som jag haft roligast med efter att J slutat.

Samtidigt så håller personalchefen på att pusha för att jag ska lära upp den nye killen i kontorssidan av jobbet också "för det är ju bra om flera kan". Han som egentligen är chef för kundservice och är sjukskriven ska börja komma tillbaka om två veckor. I mitten på januari kommer hon som är vice ansvarig tillbaka från mammaledighet. Behövs det verkligen fyra personer som är och rotar i saker och ting? Det känns lite som om jag lär upp en ersättare för mig själv. Jag har flera gånger fått höra hur bra den nye killen är och att han egentligen är överkvalificerad för jobbet. Vi ska i praktiken vara tacksamma för att han vill jobba hos oss, eller vad är det hon menar?

Den nye killen är säkert bra på flera sätt och vis. Just nu håller han på att driva mig till vansinne med alla frågor. Man kan inte kunna allt från början, det vet jag och det är inte hans fel. Det är bra att han frågar om han inte vet istället för att bara göra, men det hade varit så mycket lättare om de istället tagit någon som kan en del om butiken istället för att ta in någon helt ny. Jag har en till där som är där när nye killen är ledig och det funkar så mycket bättre. Jag känner mig trygg i att saker flyter på som de ska, jag kan slappna av och vi hinner med dubbelt så mycket. Andre killen fixar och donar helt självmant och vi tänker på samma sätt. Jag kan börja med något och så fortsätter han och gör precis som jag tänkt ut det, utan att jag sagt något. Jag sa till att jag ville ha honom där, men jag har ju ingen talan egentligen.

Nye killen har ett fel till som inte heller riktigt är hans fel. Han är rätt kass på svenska. Prata svenska går bra, men han stavar rätt så uselt. Han har kommit som vuxen till Sverige så det är inte så lätt, men jag vill inte riktigt att han sitter och skriver kundmail om det är hur illa stavat som helst. Kundserviceanvarig är inte heller svensk från början och stavar lite tokigt ibland, men inte på långa vägar så illa som nye killen. Som sagt inte hans fel, men det är ett stort minus.
Jag är så trött på det där stället. Ibland tycker jag att det känns ok, men ofta så känns det inte kul alls. När min högste chef visar sig så känns det bra, men de andra småcheferna är inte roliga.