söndag 30 augusti 2009

Ansvarig

Jag gjorde en pappersblogg (jag tror visst det kallades dagbok förr i tiden) när jag var i Värmland och tänkte skriva in det här, men jag orkar helt enkelt inte. Vi kan säga som så att jag kom dit, badade i 15-gradigt vatten och vaknade upp jätteförkyld dagen därpå. Sedan knallade jag upp på ett berg med grannen och plockade blåbär och blev ännu sjukare. Jag säger ju att jag aldrig haft influensa, men flera av de jag pratat med tror att det kanske ändå var svininfluensan jag haft. Jag är fortfarande inte helt bra utan känner mig matt i kroppen när jag jobbar och hostar en del, men det blir bättre och bättre.

Ja appropå jobbet så sade min kollega upp sig i fredags. Han har vikarierat som kundtjänstansvarig och eftersom han som egentligen är ansvarig är sjukskriven längre än beräknat får jag ta över jobbet. Är väl halvförtjust i idén. Tycker om att inte ha högsta ansvaret, men jag kanske lär mig att acceptera det. Inte får jag bättre betalt heller. Som det är nu så ringer de han som är ansvarig när han är hemma, men det tänker jag tala om att det kommer inte jag finna mig i. Är jag hemma arbetar jag inte och får inte betalt för det. I så fall tänker jag ta betalt för tre timmars jobb vid varje samtal för det är det minsta man får kalla in någon för att jobba. Jag kan nog inte riktigt göra så, men jag tänker definitivt inte arbeta utan att få betalt. Verkar inte så komplicerat hjobb i alla fall. Har bett honom göra en lathund för jag har minne som en guldfisk. Måste nog kolla så att jag har pejl på de saker som är pågående ärenden. Är ju en jäkla villervalla på det där stället. Chefen var och klättrade uppe i pallstallaget alldeles ensam tidigt en morgon, trillade ner och bröt armen på fyra ställen. Idiot.

En positiv sak som hänt är att jag igår fick ett nytt litet kusinbarn. Lilla Chloe Alysson Armstrong har sett dagens ljus borta i Amerikatt. Fick en bild på henne 15 min gammal. Hon såg lite lustig ut, men det rättar väl till sig. :)

Tvn bakom mig visar sista delen av Sagan om ringen och de slåss för fullt. Har ju sett den ett antal gånger, men jag vill nog se slutet igen. det ska jag göra nu och sedan blir det sova inför en ny arbetsvecka. Aldrig tar det slut.

3 kommentarer:

Sophie Cecilie sa...

Håller med om att du måste sätta ner foten från början.. med jobbet. Börjar det en gång kommer det att fortsätta och när du är ledig... då ska du verkligen vara ledig, annars är det ingen idé med ledighet eller hur?!

Klättra inte i pallstallaget.. verkar farligt...

Teresa sa...

Skönt att du börjar bli frisk. Gulligt namn på kusinbarnet :)

Evelina... sa...

Sätta ner foten från början är bra, så du inte får det som mig, haha =)
Konstig den där gris-sjukan, Lasse hävdar att det var den vi hade i somras allihopa hemma, vore ju skönt om det var så, för då slipper jag oroa mig inför hösten med allt folk jag träffar.
Puss o kram på dig vänne.. Telefon snart, kan inte skriva hela livet i ett inlägg heller...