In på raksträckan

Nu har jag rundat kurvan och börjar löpa in på den sista raksträckan, men jag undrar en sak. Ska verkligen en raksträcka vara så här krokig? Jag pendlar mellan att tycka att uppsatsen är rätt ok och tror att vi kanske får gå upp med den till att tycka att den är fullständigt värdelös och tro att den aldrig kommer att bli godkänd. Huvudvärk har jag ständigt också. Sitter uppe till minst 12 varje natt och sedan vaknar jag halv sex av mig själv och ligger och vrider mig tills jag ska gå upp och antingen plugga eller gå till jobbet. Det är nog på grund av sömnbrist och stress jag har sån huvudvärk. Orkar inte ens laga mat. Idag ringde mamma och då var jag trött, sur och hungrig. En liten stund senare ringde det på dörren och då stod hon där med hämtmat till mig. Thai-mat. Jag började nästan gråta så glad blev jag.

Imorgon så ska jag iväg på scout-tjafs inför sägret i sommar. Jag har redan missat ett tidigare sånt möte så jag är tvungen att åka fast jag inte egentligen har tid. Jag tänker inte ta med mig några uppsatssaker alls dit. Förhoppningsvis kan jag släppa allt några timmar och kanske det hjälper. Hjärnan får arbeta ostört. Pontus brukar ta en vilodag dagen inan varje tenta. Han tycker att har han inte lärt sig sakern adå så kommer han inte kunna trycka in dem det sista dygnet heller, så han slappar dagen innan. Ganska förnuftigt egentligen. Så funkar inte jag. Jag börjar inte plugga på riktigt förrän det är ett dygn kvar. Ska försöka göra annorlunda nu.

Ta-ta darlings